Paprikapaj med oliver och soltorkade tomater

Det är hög tid att vi fortsätter bjuda på smarrigheterna vi satte i oss på kräftskivan som vi var bjudna på för ett tag sedan. Vi började med de fyllda tunnbrödsrullarna, fortsatte med de kalla såserna och idag har turen kommit till en av de goda pajerna som serverades.

Pajen idag är fylld med soltorkade tomater, svarta oliver och röda paprikor som ugnsrostats och skalats innan de hamnade i formen. Ett tips är att rosta paprikorna och skala dom under tiden som pajdegen ligger och kyler ner sej, på så vis är ugnen redan varm när pajen sedan ska in där och förbakas. Oliverna är valfria att ha i, de som inte gillar oliver struntar helt enkelt att använda dom.
Det funkar alla tiders att servera paprikapajen som en vegetarisk måltid, som tillbehör till kyckling eller en annat kött eller, som här, på en buffé.

Paprikapaj   6-8 portioner
Pajdeg
3 dl vetemjöl
150 g smör
3-4 msk vatten
Hacka samman mjöl och smör i en skål, tillsätt vatten och arbeta snabbt samma en deg.
Låt degen ligga kallt i 30 minuter, tryck sedan ut den i en pajform på ca 23 cm i diameter.
Vik en remsa av aluminiumfolie runt kanten så den inte kasar ner under tiden den bakas i ugnen, nagga botten med en gaffel.
Förgrädda pajskalet i 200 grader, 10-15 minuter.
Fyllning
4 röda paprikor
5 soltorkade tomater i olja, strimlade
salt, peppar, timjan
3 ägg
5 dl mjölk
1 dl svarta oliver
½ dl riven parmesanost
Rosta paprikorna på 250 grader mitt i ugnen på ett galler, vänd dom då och då.
När paprikorna får svarta fläckar runt om tar du ut dom och låter dom svalna.
Dra sedan bort skalet på paprikorna under rinnande vatten, kärna ur och strimla dom.
Lägg paprikabitarna och tomatstrimlorna i pajformen.
Vispa samman ägg och mjölk och häll det i formen, strö över parmesanost och oliver.
Grädda pajen mitt i ugnen på 200 grader i ca 40 minuter.

Vill du göra pajdegen glutenfri så hittar du ett väldigt bra recept på glutenfri pajdeg här.

Så är det faktiskt höst igen, i alla fall om man ska tro på det som står i almanackan! För även om det är september, den första höstmånaden av de tre, så känns det mest som sommar fortfarande. Men visst, några hösttecken har vi ju sett här och där i naturen. Gulnande löv på trädgrenarna, kastanjer som hänger och dinglar färdiga för att falla ner vilken dag som helst och plötsligt är alla svalorna puts väck! Och att svalorna flyttat, det om nåt säger i alla fall oss att hösten står i startgroparna. Låt oss nu hoppas att det blir en sån där färgglad, solig och frisk höst - det kan vi väl alla behöva!

Smaklig spis! / Anki och Håkan
x