fredag 14 april 2017

Gratinerade ostron

Ostron, det är verkligen ett djur som man antingen älskar eller inte! Frågan är om det är ett djur man kan lära sej att gilla om man tillhör den senare, frågar du fru Mårtensson så är svaret ett absolut NEJ! Men ingen ska anklaga oss för att inte ha gjort många tappra försök, det senaste satte vi verkligen ett stort hopp till men ack som vi bedrog oss, även i gratinerad form får Håkan ha ostronen ifred.


Oavsett vad man tycker om smaken och konsistensen så kanske ändå att vi kan vara överens om att dom har ett vackert yttre i alla fall, paketeringen är det inget fel på!


För vår del var det första gången vi provade på att gratinera ostron, och det gjordes alltså i ett sista försök för att se om fru M äntligen också skulle kunna njuta av att äta dom. Håkan var så klart också nyfiken på hur en av hans favoriträtter smakade när de var tillagade och eftersom vi inte hade balkonggrillen framme än så blev det i ugnen dom hamnade.
Vi rörde samman en ostsås med Västerbottensost och crème fraiche som vi klickade på ostronen sedan ställde vi dom direkt under grillelementen i ugnen några minuter för att få färg.


Tänk på att vara försiktig när du öppnar skalen, en "mångagångervikt"handduk i handen som skydd är bra att ha om du inte har en sån där styckarhandske som skyddar handen för kniven. Det finns flera bra steg för steg-instruktioner på nätet för att öppna ostron, vi bjuder inte på någon här för vi är långt ifrån sådana proffsöppnare.
Skölj ur skalet innan du lägger på oströran, det är verkligen inte någon vidare trevlig överraskning att få skalbitar i munnen när du ska njuta av ostronen.

För Håkans del blev det två tummar upp för de gratinerade ostronen, det var inte sista gången det åts sådana, gillar du ostron och inte testat att tillaga dom tidigare så är detta ett hett tips!

Gratinerade ostron   3 stycken
3 ostron
2 msk crème fraiche
2 msk finriven västerbottenost
några droppar citronsaft
1 gnutta paprikapulver
salt peppar
Öppna ostronen försiktigt och kasta översta delen av skalet.
Skär loss ostronen från skalen, skölj av skalet för att få bort eventuella skalrester.
Lägg tillbaka ostronen i skalet och lägg dom i en ugnsfast form .
Blanda samman crème fraiche, ost, citronsaft och kryddor.
Klicka röran på ostronen.
Gratinera högt upp i ugnen på 225 grader, övervärme eller grill, i cirka 5 minuter tills de fått fin färg.
Servera direkt.


Och så blev det då påsk och vad vi har förstått så är det en väldigt vit sådan för flera av er! Här nere har vi (peppar peppar) inte fått några vita flingor och det är ju tur med tanke på alla som planerar att rulla runt på Österlen och kika på konstiga utställningar:)


Påsk är det också i det Mårtenssonska köket minsann, det har inte hänt på evigheter, tänk så bra det kan vara med vindsröjning ändå! Säga vad man vill om påskpynt men färgglatt är det i alla fall och piggar upp det gör det!


Påskäggen hittade vi i en av lådorna men konstigt nog så passar inte ett endaste ihop längre, tidens tand har verkligen satt sina spår både här och där...

Nu önskar vi er alla en riktigt skön, god och glad påsk. Vi hoppas att ni får njuta av lite ledighet, med eller utan snö och sol, smaskig mat och god dryck! Ta det lugnt om ni ska ut och röra er i trafiken, det är bättre att komma fram några minuter försent!


Påskakramar från Mårtenssons!


Smaklig spis! / Anki och Håkan

2 kommentarer:

  1. Jag gillar inte heller ostron. Har försökt några gånger för smakpreferenser ändras ju med åren, men nej, de är fortfarande helt motbjudande.
    Men en gång i Thailand... På en liten restaurang på Koh Chang. De satte ihop en egen liten meny till oss eftersom vi hade beslutsångest och inte kunde välja själva Bland annat fick vi en omelett, såg ut som en helt vanlig stekpanneomelett, som var helt gudomlig. När jag frågade vad de haft i den visade de på ostron. Hade jag vetat det hade jag kanske inte öppnat smaklökarna på vid gavel. Vilken tur att jag inte visste.
    Hur de gort den vet jag inte, men ni verkar lite experimentella i köket, så jag hoppas ju att ni försöker er på en ostronomelett som kanske kan få även fru M att jubla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket härligt matminne, sådana är ju bland det bästa som finns. Tack för att du delade med dej!
      Låter ju onekligen som något som vi måste ge oss på, det kittlar vår matlagningsnerv rejält:)

      Radera

Tack för att ni skriver en rad i vårt kök!